Tjugo minuter innan avfärd skrev jag till min bror på msn: " Vi åker om tjugo minuter". Inget svar. Tio minuter kvar: " Är du klar?" Inget svar. Fem minuter kvar: "vibbvibbvibbvibbvibb" Inget svar. När det var tre minuter kvar traskade jag upp till hans rum. Där låg han och sov. Jag ropade " Vi åker om två minuter". Jäklar sicken fart det blev på honom. Jag skulle köra honom till träningen då mamma var på kurs och pappa jobbade över. Försenade som vi blev med tio minuter så gasade jag på. Rätt som det är skriker min bror: " Du skulle svängt där!" " Det skulle jag inte alls" " Joooho, hur fan kör du till viared?" Skit också, jag  trodde vi skulle till brämhult. Jag hann byta körfält innan jag körde upp på motorvägen åt fel distination.

Efter jag lämnat av bror min åkte jag in till knalleland och strosade runt. Kollade in vad jag ska köpa när jag får min lön på torsdag. Träffade även på Jennies mamma så vi tjötade ett tag. Jag visade henne tröjan jag var kär i och hon tyckte att den var jättefin vilket den verkligen är! Efter en timme åkte jag upp till Viared för att vänta in min bror. Fick vänta i tjugo min innan de små rackarna dök upp. När jag väl körde in på uppfarten här hemma ber min bror mig att låsa upp garaget så han kan ställa in sina rullskidor. Självklart gjorde jag det  och vad händer då? Jo, larmet går! Fan också, vi har ju installerat larm i garaget också, det hade vi båda glömt av. Brukar ju inte direkt gå in i garaget det första man gör när man kommer hem. Larmet slutade inte gå heller så vi blev nästintill döva. Men allt löste sig, känner mig bara fortfarande lite halvdöv. Kommentar från min mor via telefon: " Nämen, så bra att ni kollar så att larmet fungerar med mellanrum så slipper jag det."