Dagen började med en utsökt frukost som bland annat bestod av kalaspuffar, smörgås, exotiska frukter och självklart bacon och ägg. Mätta och glada såg vi fram emot dagen på Pekings 65: te gymnasium, idag stod kinesiska, pappersklippning och lektioner tillsammans med kinesiska elever på schemat. Förväntansfulla var vi nog alla när bussen hämtade upp oss vid hotellet.

Den första lektionen var pappersklippning. Pappersklippning är en stor del av den kinesiska kulturen och influerar många mönster ibland annat broderi. Det var en otroligt duktig tant som instruerade oss i hur man klipper en fjäril ur ett papper. Uppgiften låter ganska enkel men vår konstnärliga sida prövades hårt. Efter att ha granskat när damen utförde jobbet var det vår tur och det gällde att hålla tungan rätt i mun. Resultaten blev varierande men vi tror att klassen gjorde ett bra jobb och att vi inte är helt talanglösa. Att prova på pappersklippning var oerhört roligt och vi blev fascinerade över vad man kan göra med endast ett papper och en sax. Klockan ringde ut alldeles för tidigt, tyckte vi, och när det ringde in igen var det kinesiska som gällde.

Efter två år av hårt pluggande i kinesiska kom nu det stora provet och Jie var tidigt ute att informera oss om att vi inte skulle skämma ut henne. Schemat på dagens kinesiska lektion var att lära oss att handla. Vi möttes för första gången i våra liv av en lärare som berömde oss med kinesiska souvenirer när vi presterat bra. Detta fick igång klassen då de flesta helt plötsligt ville visa vad dem kunde. Lektionen gick annars bra och vi hoppas att inte Jie tycker att vi var allt för dåliga.

På lunchrasten spelades det basket, lanqiu, mellan kineser och svenskar. Kring basketplanen samlades det en stor skara med kinesiska elever och ett fåtal svenskar. Detta var nog årets händelse på skolan... Klockan ringde och trettio kinesiska elever kom för att hämta oss. Klassen splittrades, och vi fick följa med vår nya vän till deras lektion. På schemat stod bl.a. datorkunskap, psykologi, kinesiska, fysik, geografi. Kineserna var väldigt vänliga och alla kände sig bra mottagna. De var nyfikna på våra liv och vi på deras. Skillnaden mellan oss och dem är väldigt stor, men samtidigt är vi alla ungdomar fast vi bor i två helt olika länder.
Efter lektionerna var de gemensam lektion på skolgården, och det var rephoppning som gällde. Kineserna visade sig även vara duktiga på detta, som i allting annat. Reaktionerna blev varierande och bland annat märktes den disciplinen som rådde på skolan. Vid avskedet bytte presenter och vi önskar att vi fått mer tid tillsammans med dem.

Men det finns ingen tid för vila på resan och kl. 18 skulle vi alla åter befinna oss i bussen för att åka på Peking Opera. Kvällsmaten var mycket god och en del han faktiskt med en tupplur. Med blandade känslor satte vi oss på bussen till Operan och anlände i god tid. Det var en mycket speciell upplevelse och något vi aldrig kommer att glömma. Värt att nämnas är också att operan inte är opera utan mer rollspel, dans och akrobatik.

Trötta efter dagens aktiviteter sitter vi här nu för att uppdatera er om resan. I morgon ska vi besöka himmelska fridens torg, himmelska palatset samt den förbjudna staden, om vi ska kunna njuta av upplevelserna måste vi nu sova. Vi hoppas att ni inte saknar oss allt för mycket där hemma.

OBS! det är problem med operatören Telenor och därför går de ej att skicka sms till Sverige som har telenor mobiler vi ber er därför att skicka från Telia mobiler eftersom vi vet att de går defnitit fram.

// Emelie Carlberg & Emelie Sandelin

PS. För kanske lugna eran oro lite så kan vi meddela att här finns de restauranger i varje hörn och något för alla, även Mc Donalds. DS

MINA TANKAR
Denna dag fick jag träffa min kines som bodde i östra Peking. Hennes namn har jag dock glömt, vi träffades bara några timmar och under större delen av tiden hade vi lektioner. Lektionerna var för övrigt helt på kinesiska. Första lektionen var fysik. Jippi, tänkte jag. Jag som knappt förstår fysik på svenska. haha! Jag har nog aldrig känt mig så vilsen som när jag satt på en pall jämte ett trettiotal kineser. Vi svenskar var utspridda, i mitt klassrum var vi 5 stycken som satt med jämna mellanrum. När fysikläraren kom in blev jag skraj, man ska inte ha förutfattade meningar men han såg så kommunistisk ut och om någon skulle kunna aga barn så skulle det vara han. Han ställde sig bara och blängde, sa inte ett ord. En melodibörjade spelas i alla klassrum. Några elever gick fram och demmonstrerade huvudmassagen; yi, er, san enda upp till 64 på varje metod. Jag registrerade snabbt den kinesiska flaggan som befann sig ovanför den gröna krittavlan.

Jag och min kines hann prata trots genomgång. Vi pratade bland annat om tvåbarnspolitik och jag trodde seriöst att hennes ögon skulle hoppa ut när jag sa att man fick ha så många barn man ville i Sverige. Nästa lektion var geografi. Alla killar började busvissla och skrika; "you are so beautiful" när läraren kom in. Min kines berättade att hon var alla killars dröm och att alla tjejer i klassen tyckte att hon var vacker.

Efteråt rephoppning var det dags för att byta presenter med kineserna samt säga farväl. Min kines fyllde år just denna dag och hon tyckte att Bergman var den snyggaste killen i vår klass så jag bad honom hänga med mig och emelie och sjunga för henne. Det gjorde vi, vi sjöng "happy birthday" fast på kinesiska. Hennes vänner stod jämte henne vid detta skede och de höll på att dö av avundsjuka. Jag fick två kinesiska masker av henne och hon fick två svenska glas av mig.

På kvällen bar det av till Pekingoperan där si så där 3/4 delar av klassen somnade. Men nu vet vi vad det är iallafall=)

Uppdateringen har vart långt ifrån den bästa men här kommer några kinesiska godbitar.

INLÄGG
Dagen började bra. Alla var glada och lyckliga.

Planen var att besöka Beijings 65:e gymnasieskola; Beijing liu shi wu zhongxue. Under besöket så visades vi runt på skolan och fick även deltaga på en datalektion. Där fick vi kommunicera med lite kinesiska ungdomar och insåg att en del har engelskakunskaper som är näst intill obefintliga. Lunch intogs i lärarmatsalen och många blev chockade över att någon dricka ej fanns. Efter att blivit hyfsat mätta och fått tömma våra blåsor på ståtoaletterna (en del tjejer vågade inte) var det dags för skönsång. Vi samlades i aulan där vi framförde allt från nationalsång till kung av sand. Kineserna hade också en väldigt varierad repertoar så som dragspel, traditionell dans och körsång. Allt utfört av underbarn. Många av oss tyckte att det var väldigt "overkill".

Efter framträdande besökte vi ett teahouse. Vi beskådade en te ceremoni och testade en mängd olika te sorter. Alla i GPT höll god min men inombords skrek vi: Hur tusan kan de vara så besatta av te?

Efter dagens obligatoriska aktiviteter var det frivilligt att besöka sidenmarknaden, där vi också var under gårdagen. De allra flesta valde att åka med. Bussresan borde tagit tio minuter, men trafikkaoset var galet. Resan tog över en timme! Väl där inhandlades ytterligare kvalitetsvaror från kända märken; så som Peak Performance, Ralph Lauren, Ray-Ban, Rolex, Breitling, Fred Perry, Björn Borg, Calvin Klein... Alla är självklart "äkta"

Nu sitter vi här i våra Ray-ban glasögon och Ralph Lauren pikéer och funderar på att dra igång en film.

Vi hälsar glatt våra mammor och pappor, ring oss gärna men tänk på tidsskillnaden!

KramKram -- Jakob (Jakebo) och Herman (Haierman)

MINA TANKAR
På den kinesiska skolan bildades ett hysteri när vi kom. Alla kollade och pekade på oss. Några tjejer började skrika OMG samtidigt som de höll för munnen. Det var nästintill den hysterin Johan Palm fick av små fjortistjejer i idol. Kineserna behandlade oss som  vi var "mer värda". Vi fick till exempel äta i lärarmatsalen där vi förmodlingen fick mycket bättre mat än eleverna. Vi fick vattenflaskor med kallt vatten. I Kina dricker man bara varmt vatten, kallt vatten existerar inte. Under lunch rasten fick vi se några kineser som hade idrott. Tjejerna fick springa runt planen medans killarna fick stå på ett led ( enligt mig typiskt kommunistiskt) och när läraren blåste i visslan skulle de göra en armhävning. Det blev långt ifrån bara en armhävning och tempot var högt...

På välkomstcermonin hade skolan valt ut de aldra bästa eleverna sosm fick uppträda för oss. Det böjdspå sång från skolkören, dansare och elever som spelade på alla möjliga instrument. Kineserna lär sig helt klart enbart klassisk musik i skolan. Och än en gång kände jag på kommunismen när kören sjöng en sång som bestod av följande fraser ;" Wo ai laoshi, laoshi he mama" vilket betyder jag älskar min lärare, min lärare och mamma. På scenen satt alla lärare samt rektorer, det såg ut som Oprahs tvshow.

Efter cermonin gick vi till ett tehus som skolan samarbetade med för att utbilda sina elever. Där visade elever hur man gjorde te vilket tog våldigt lång tid efter en massa procidurer. Vi fick även veta att kina hade ett helt universitet som utbildade inom tekonst. Efteråt böjds vi på teprovning. 5 olika bord med fem olika sorter te. Kring varje bord gjorde teet på ett kinesiskt vis. Detta resulterade att vi inte kom ifrån varje bord förrän vi druckit 6-7 koppar. Många i vår klass gillar inte teet och är absolut inte vana vid att dricka så mycket så det var nog inte bara jag som hade ont i magen under kvällen.

På kvällen bar det av till sidenmarknaden, vi drabbades stort av trafikkaoset. Frustration entrade därför klassen något enormt. Väl framme på marknaden var dock humöret på topp igen!

Dagen började med en morgon utan kallvatten för vissa och utan varmvatten för andra. Efter duschen gick vi ner till frukosten som bland annat bestod av toast, köttfärsås, baozi, melon och ljummen juice.

Klockan 8.30 träffades vi vid vår buss sedan bar det av mot affärskvarteret Xidan. Det visade sig att vi var lite för morgonpigga. Alla affärer öppnade först 9.30 så vi åkte ett annat affärskvarter vid namn Wangfujin. I bussen informerade Tea, Klas och Johanna om Volvo eftersom vi skulle besöka företaget senare under dagen.

Efter shopping av bland annat kommunistmössor, inga namn nämnda, åkte vi med bussen till en stor restaurang där tre stora bord var reserverade för oss. Maten bestod av allt från brytbönor och kyckling till komage. Det är tur att vi har Jie med oss som kan berätta vad maten egentligen består av. Efter ett vackert trumsolo på porslinet av Victor och Kristoffer Rolfsson körde busschauffören oss till Volvo.

Volvo låg i ett väldigt högt inglasat hus på hela 42 våningar. Hissen tog oss 15 våningar upp på minimal tid. Där väntade tre pratglada och nyfikna kineser på oss. Vi pratade bland annat om kulturella skillnader samt likheter mellan våra länder och de ville veta hur vi uppfattade Kina och dess invånare.

Efter önskemål från oss elever så bar det av till Sidenmarknaden. Här prutades det vilt, vissa var bättre än andra. Victoria lyckades köpa en Peakjacka för 100 Yuan och Emelie Carlberg ett par Converse för 30 Yuan. Vi alla var nog trötta efter två timmar bland påträngande kinesiska försäljare.

Väl tillbaka på hotellet var det dags att leta reda på dagens kvällsmat. För oss och några andra från klassen stod det nudlar på menyn. Till efterrätt blev det lyxglass från Häagen-Dazs. Mumsigt!

Imorgon är det dags för första skoldagen och det börjar bli nervöst.
God natt från Beijing
- Hanna Stegrell & Malin Assarsson

MINA TANKAR
Att kinesiska försäljare kan vara så sjukt jobbiga. Man orkar med dem max 2 timmar. Jag tycker dock att  jag under den här resan lärt mig att hantera dem mycketbra. Med lite kinesiska fraser så löser det sig. Nu vet man också hur lågt man kan gå när det gäller pris. Första maknadsdagen gick man rakt i kinesernas fälla och gjorde dåliga köp. " Im losing money" etc. Första priset är alltid ett sjukt skampris bara för att vi är västerlänningar. De VET att vi kan betala mer än en kines. I vanliga butiker så har kineserna ett minst sagt anorlunda system. Du säger till en anställd i närmaste disk att du vill köpa produkten. Personen ger dig en massa lappar, du går till en anan disk och betalar. Sedan får du lappar tillbaka och kan gå tillbaka till personen du pratade med först där du får dig produkt. Kina gör allt för att förhindra arbetslösheten. Dörröppnare  och fönsterputsare finns överallt.